Om datan

Vi hämtar rådatan i den form myndigheten publicerar den och sparar filen som den är. Det gör att vi kan visa exakt vad som stod vid hämtningstillfället även efter att en publicering har reviderats. På varje skolsida står vilka tabeller och vilka år just den skolans siffror bygger på, med länk till originalfilen.

Glädjebetyg och betygslyft

Här räknar vi nästan ingenting. Skolverket publicerar redan, per skola och per prov, hur stor andel av eleverna som fick ett högre, lika eller lägre kursbetyg än sitt betyg på det nationella provet. Eftersom nationella prov rättas mot en gemensam norm är avvikelsen jämförbar mellan skolor på ett sätt som betygen i sig inte är.

Vårt tillägg är betygslyftet: skolans andel med högre betyg minus rikets andel, för samma prov, elevviktat över de prov skolan har. Att jämföra prov för prov är nödvändigt – en skola som bara har yrkesprogram läser andra kurser än en med naturvetenskap, och avvikelserna skiljer sig systematiskt mellan kurser. Ett positivt betygslyft betyder alltså att skolan sätter generösare betyg än landet i övrigt, mätt på jämförbart underlag.

Sammanslagna skolor

Många skolor rapporterar till Skolverket som flera skolenheter – ofta en per program eller adress. Ingen letar efter ”Hulebäcksgymnasiet 4”, så på sajten visas sådana enheter som en skola. Skolverket har ingen sådan gruppering; vilka enheter som hör ihop är vår bedömning, gjord där enheterna delar huvudman, kommun, adress och namn, och granskad för hand innan den används. Varje sammanslagen sida listar sina enheter med Skolverkets koder, så att varje tal går att spåra till den enhet som rapporterade det. Enheterna har inga egna sidor – deras adresser leder till skolans samlade sida.

Sammanräkningen följer måttets natur: antal summeras, andelar och medelvärden vägs på sitt underlag, och kvoter som elever per lärare räknas om ur skolans summerade delar – aldrig som ett medel av enheternas kvoter. Enkätindex vägs på antalet svarande. Är någon enhets värde sekretessmarkerat, eller saknas underlaget för vägningen, visas inget tal – hellre än ett som bara täcker en del av skolan – och orsaken redovisas: skyddade uppgifter markeras som skyddade, saknade som saknade. I rankningar och listor står den sammanslagna skolan som en skola, och enheterna står aldrig bredvid – samma elever ska inte räknas två gånger. Riksvärden och medianer räknas som förut på Skolverkets enheter.

• Skolans resultat är inte bara skolans förtjänst

  Elevernas bakgrund förklarar en stor del av skillnaderna mellan skolor – andelen med högutbildade föräldrar är det enskilt starkaste sambandet. Vi visar den uppgiften bredvid resultaten just därför, men ingen av våra rankningar justerar för den. En högt rankad skola i ett välbeställt område har inte nödvändigtvis gjort ett bättre jobb än en lägre rankad i ett annat.

• Måtten avser olika år

  Betyg publiceras samma år som eleverna går ut. Genomströmning kräver tre år, och etablering på arbetsmarknaden mäts flera år efter examen. En skolsida blandar därför nödvändigtvis årgångar. Varje tal bär sin period, och du bör läsa den.

• Små skolor syns sämre

  Skolverket maskerar värden som bygger på för få elever. Vi visar då att uppgiften är skyddad i stället för att låtsas att den saknas. Skolor under 40 avgångselever rankas inte alls, eftersom slumpen dominerar på så små tal.

• En skolenhet är inte alltid en skola

  Stora gymnasier är ofta uppdelade i flera skolenheter i registret, ibland per program. Statistiken följer enheten, vilket gör att samma skolbyggnad kan finnas på flera sidor med olika resultat.

• Vi har inga omdömen

  edu.se innehåller inga betyg från elever eller föräldrar, och kommer inte att göra det. Trivsel, undervisningens kvalitet och hur det är att gå på skolan är verkliga och viktiga – men de går inte att belägga med den här datan, och vi låtsas inte om annat.