Gymnasieskola i StockholmPraktiska Sverige AB671 elever8 program
Skolans viktigaste tal, jämförda med riket. Varje avsnitt nedan går på djupet.
Gränsen är meritvärdet hos den sist antagna eleven – så mycket behövde man för att komma in vid slutantagningen 2026. Stapeln visar upp till vad de antagna hade i snitt. Program utan gräns tog in alla behöriga eller saknar uppgift. Källa: Gymnasieantagningen Storsthlm.
gränsen – lägsta meritvärde som räckte för att komma inde antagna hade meritvärden upp till snittet
Program skolan erbjuder kommande läsår, med resultat för tidigare elever på varje program. Ett program utan resultat är antingen nystartat eller för litet för att redovisas.
Program skolan haft elever på men inte erbjuder kommande läsår. Resultaten står kvar eftersom de säger något om utbildningen – men det går inte att söka hit.
Nationella prov rättas mot en gemensam norm och är därför jämförbara mellan skolor. Om en betydligt större andel elever än i riket får ett högre kursbetyg än sitt provbetyg är det den tydligaste indikationen på generös betygssättning. Så tolkar du måttet →
Avser VT 2025. Enstaka prov med få elever redovisas inte av sekretesskäl.
Hur det gick för de elever som gick ut skolan.
Genomsnittlig betygspoäng för samtliga avgångselever. Skalan är 0–20 där E ger 10 och A ger 20 poäng. Skolan ligger på plats 424 av 607 i landet.
Genomsnittlig betygspoäng räknat enbart på de elever som tog examen. Skiljer sig från betygspoängen för alla när många elever hoppar av. Skolan ligger på plats 471 av 604 i landet.
Andel nybörjare som tog gymnasieexamen inom tre år. Fångar avhopp och förlängd studietid, vilket betygssnittet inte gör. Skolan ligger på plats 424 av 562 i landet.
Andel nybörjare med examen inom fyra år. Skillnaden mot treårsmåttet visar hur många som behöver längre tid snarare än hoppar av. Skolan ligger på plats 240 av 549 i landet.
Andel avgångselever som gick ut med studiebevis i stället för examen, alltså utan att nå målen för gymnasieexamen. Skolan ligger på plats 44 av 224 i landet.
Vad eleverna gjorde året efter examen – arbete eller vidare studier.
Andel av eleverna med examen som ett år senare hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Mäts av SCB mot inkomst- och sysselsättningsuppgifter.
Andel av eleverna med examen som tre år senare var etablerade på arbetsmarknaden.
Andel som ett år efter examen antingen var etablerade på arbetsmarknaden eller studerade vidare. Det sammanfattande måttet på vad utbildningen ledde till. Skolan ligger på plats 285 av 337 i landet.
Andel av eleverna med examen som studerade vidare ett år efter examen. Högt värde är väntat på högskoleförberedande program och lågt på yrkesprogram – måttet ska läsas mot programtypen.
Lärarnas behörighet och hur många elever det går per lärare.
Antal elever per lärarheltid. Lågt tal betyder mer lärartid per elev, men skiljer sig systematiskt mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Skolan ligger på plats 702 av 775 i landet.
Antal lärartjänster omräknat till heltider. Används för att räkna fram lärartätheten och säger lite på egen hand – en stor skola har fler lärare.
Andel av lärarna (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne de undervisar i. Skolan ligger på plats 97 av 724 i landet.
Vilka som går på skolan. Detta är förutsättningar, inte kvalitetsmått – men de förklarar en stor del av skillnaderna i resultat mellan skolor.
Andel av eleverna som är kvinnor.
Totalt antal elever på skolenheten. Skolverket avrundar uppgiften.
Andel elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning. Den enskilt starkaste förklaringen till skillnader i betyg mellan skolor, och därför nödvändig för att läsa resultaten rätt.
Andel elever födda utomlands, eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Redovisas som bakgrund till resultaten, inte som ett mått på skolan.
Hur många som blev behöriga till nästa steg i utbildningen.
Andel av eleverna med examen som uppnådde grundläggande behörighet till universitet och högskola. Skolan ligger på plats 485 av 486 i landet.
Skolinspektionens enkät till elever, undervisande lärare och vårdnadshavare. Det här är den enda källan på sidan som säger något om hur skolan upplevs – allt annat är utfall och resurser. Grupperna svarar på olika frågor och redovisas var för sig.
2026 · 206 av 232 svarade (89 %)
Index 0–10, högre är bättre. Strecket i stapeln visar riket. Talet längst till höger är förändringen sedan 2024.
2026 · 39 av 46 svarade (85 %)
Index 0–10, högre är bättre. Strecket i stapeln visar riket. Talet längst till höger är förändringen sedan 2024.
Ett tal säger lite ensamt. Fördelningen visar hur tätt fältet är där skolan står, och percentilen hur stor andel av landets skolor den slår.
Alla 1 074 skolor med redovisat värde, intervall om 0,5
Andel av rikets rankade skolor som skolan slår
Kommunens och rikets värden är medianer bland skolor med redovisad statistik. Medianen svarar på hur en typisk skola ser ut, medan ett medelvärde dras mot de stora skolorna.
Median bland gymnasieskolor i Stockholm
Tillsynsbeslut och kvalitetsgranskningar, hämtade och lästa ur Skolinspektionens publicerade handlingar. Ett beslut kan konstatera brister som huvudmannen måste åtgärda – och en uppföljning kan visa att de är åtgärdade. Alla tillsynsärenden →
Skolinspektionen har avslutat ärendet.
Åtgärderna skulle redovisas senast 2023-12-04.
Skolenkäten besvaras av elever, vårdnadshavare och personal. Vid ombedömning rättar Skolinspektionen om ett urval av skolans nationella prov – skillnaden mot skolans egen rättning säger något om hur generöst den bedömer.
Varje tal på den här sidan kommer från en publicerad tabell hos Skolverket. Här är de, med länk till originalfilen.
Skolverket – Sök statistik (Excel-uttag). Hämtad 2026-08-14.