Flens kristna skola

Andel av avgångseleverna som uppfyllde betygskriterierna i samtliga ämnen de läst.

Genomsnittligt meritvärde för avgångseleverna i årskurs 9, räknat på 17 ämnen. Varje betyg ger poäng från E (10) till A (20), och de sexton bästa plus moderna språk summeras. Maximalt 340 poäng.

Skillnaden mellan andelen elever som nådde kunskapskraven och den andel modellen förutsäger utifrån elevsammansättningen. Skolan ligger på plats 100 av 1 443 i landet.

Skillnaden mellan skolans faktiska meritvärde och det värde Skolverkets modell förutsäger utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, andelen nyinvandrade och könsfördelningen. Positivt betyder att eleverna presterar bättre än bakgrunden förutsäger. Detta är det närmaste ett mått på vad skolan själv tillför. Skolan ligger på plats 160 av 1 443 i landet.

Det meritvärde Skolverkets modell förutsäger för skolan givet elevsammansättningen. Säger ingenting om skolans kvalitet – det är referenspunkten avvikelsen mäts mot.

Antal elever per lärarheltid. Lågt tal betyder mer lärartid per elev, men skiljer sig systematiskt mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Skolan ligger på plats 617 av 4 150 i landet.

Antal tjänstgörande förstelärare. Ett karriärsteg som kräver dokumenterat skicklig undervisning, så antalet säger något om lärarkårens erfarenhet. Värdet redovisas inte eftersom det bygger på för få elever.

Antal lärartjänster omräknat till heltider. Används för att räkna fram lärartätheten och säger lite på egen hand – en stor skola har fler lärare.

Andel av lärarna (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne de undervisar i. Skolan ligger på plats 3 735 av 3 738 i landet.

Heltidstjänster som studie- och yrkesvägledare. Relevant just i årskurs 9, när gymnasievalet ska göras. Uppgiften saknas i Skolverkets statistik för den här perioden.

Andel av lärarnas heltidstjänster som är tillsvidareanställningar. Låg andel betyder hög personalomsättning, vilket eleverna märker av. Skolan ligger på plats 3 767 av 4 000 i landet.

Andel av eleverna som är kvinnor.

Andel elever som varit i Sverige kortare tid än fyra år. Bakgrundsuppgift som ingår i SALSA-modellen, inte ett kvalitetsmått.

Totalt antal elever på skolenheten. Skolverket avrundar uppgiften.

Antal elever som lämnade årskurs 9. Underlaget för betygsmåtten – en skola med tolv avgångselever ger tal som slumpen dominerar.

Genomsnittlig utbildningsnivå bland elevernas föräldrar, på Skolverkets skala. Bakgrundsuppgift, inte ett kvalitetsmått – den finns här för att förklara SALSA-modellen.

Andel elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning. Den enskilt starkaste förklaringen till skillnader i betyg mellan skolor, och därför nödvändig för att läsa resultaten rätt.

Andel elever födda utomlands, eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Redovisas som bakgrund till resultaten, inte som ett mått på skolan.

Andel behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen.

Andel behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammen, som kräver godkänt i fler ämnen än yrkesprogrammen.

Andel av avgångseleverna som blev behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. Kräver godkänt i svenska, engelska, matematik och minst fem ämnen till. Det är den siffra som har störst direkt konsekvens för eleven.