Grundskola F–3 i KirunaKIRUNA124 elever
Skolans viktigaste tal, jämförda med riket. Varje avsnitt nedan går på djupet.
Hur det gick för de elever som gick ut skolan.
Skillnaden mellan andelen elever som nådde kunskapskraven och den andel modellen förutsäger utifrån elevsammansättningen. Skolan ligger på plats 42 av 630 i landet.
Skillnaden mellan skolans faktiska meritvärde och det värde Skolverkets modell förutsäger utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, andelen nyinvandrade och könsfördelningen. Positivt betyder att eleverna presterar bättre än bakgrunden förutsäger. Detta är det närmaste ett mått på vad skolan själv tillför. Skolan ligger på plats 82 av 630 i landet.
Det meritvärde Skolverkets modell förutsäger för skolan givet elevsammansättningen. Säger ingenting om skolans kvalitet – det är referenspunkten avvikelsen mäts mot.
Lärarnas behörighet och hur många elever det går per lärare.
Antal elever per lärarheltid. Lågt tal betyder mer lärartid per elev, men skiljer sig systematiskt mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Skolan ligger på plats 1 532 av 4 150 i landet.
Antal tjänstgörande förstelärare. Ett karriärsteg som kräver dokumenterat skicklig undervisning, så antalet säger något om lärarkårens erfarenhet. Uppgiften saknas i Skolverkets statistik för den här perioden.
Antal lärartjänster omräknat till heltider. Används för att räkna fram lärartätheten och säger lite på egen hand – en stor skola har fler lärare.
Andel av lärarna (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne de undervisar i. Skolan ligger på plats 3 148 av 3 738 i landet.
Heltidstjänster som studie- och yrkesvägledare. Relevant just i årskurs 9, när gymnasievalet ska göras. Uppgiften saknas i Skolverkets statistik för den här perioden.
Andel av lärarnas heltidstjänster som är tillsvidareanställningar. Låg andel betyder hög personalomsättning, vilket eleverna märker av. Skolan ligger på plats 2 167 av 4 000 i landet.
Vilka som går på skolan. Detta är förutsättningar, inte kvalitetsmått – men de förklarar en stor del av skillnaderna i resultat mellan skolor.
Andel av eleverna som är kvinnor.
Totalt antal elever på skolenheten. Skolverket avrundar uppgiften.
Antal elever som lämnade årskurs 9. Underlaget för betygsmåtten – en skola med tolv avgångselever ger tal som slumpen dominerar.
Genomsnittlig utbildningsnivå bland elevernas föräldrar, på Skolverkets skala. Bakgrundsuppgift, inte ett kvalitetsmått – den finns här för att förklara SALSA-modellen.
Andel elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning. Den enskilt starkaste förklaringen till skillnader i betyg mellan skolor, och därför nödvändig för att läsa resultaten rätt.
Andel elever födda utomlands, eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Redovisas som bakgrund till resultaten, inte som ett mått på skolan.
Skolinspektionens enkät till elever, undervisande lärare och vårdnadshavare. Det här är den enda källan på sidan som säger något om hur skolan upplevs – allt annat är utfall och resurser. Grupperna svarar på olika frågor och redovisas var för sig.
2026 · 7 av 12 svarade (58 %)
Index 0–10, högre är bättre. Strecket i stapeln visar riket. Talet längst till höger är förändringen sedan 2024.
2026 · 11 av 29 svarade (38 %)
Index 0–10, högre är bättre. Strecket i stapeln visar riket. Talet längst till höger är förändringen sedan 2024.
2026 · 37 av 154 svarade (24 %)
Index 0–10, högre är bättre. Strecket i stapeln visar riket. Talet längst till höger är förändringen sedan 2024.
Ett tal säger lite ensamt. Fördelningen visar hur tätt fältet är där skolan står, och percentilen hur stor andel av landets skolor den slår.
Alla 1 587 skolor med redovisat värde, intervall om 10
Andel av rikets rankade skolor som skolan slår
Kommunens och rikets värden är medianer bland skolor med redovisad statistik. Medianen svarar på hur en typisk skola ser ut, medan ett medelvärde dras mot de stora skolorna.
Median bland grundskolor i Kiruna
Tillsynsbeslut och kvalitetsgranskningar, hämtade och lästa ur Skolinspektionens publicerade handlingar. Ett beslut kan konstatera brister som huvudmannen måste åtgärda – och en uppföljning kan visa att de är åtgärdade. Alla tillsynsärenden →
Åtgärderna skulle redovisas senast 2019-06-30.
Skolinspektionen konstaterade en brist och gav huvudmannen en anmärkning, men krävde inga specifika åtgärder.
”Skolinspektionen bedömer att Bergaskolan och Kiruna kommun har vidtagit åtgärder avseende påtalade brister.”
Skolinspektionen konstaterade en brist och gav huvudmannen en anmärkning, men krävde inga specifika åtgärder.
Åtgärderna skulle redovisas senast 2012-02-01.
Skolenkäten besvaras av elever, vårdnadshavare och personal. Vid ombedömning rättar Skolinspektionen om ett urval av skolans nationella prov – skillnaden mot skolans egen rättning säger något om hur generöst den bedömer.
Varje tal på den här sidan kommer från en publicerad tabell hos Skolverket. Här är de, med länk till originalfilen.
Skolverket – Sök statistik (Excel-uttag). Hämtad 2026-08-17.